Betalningsrapport

Digitaliseringen av betalningsmarknaden har bidragit till snabbare, smidigare och billigare betalningar för de flesta. Samtidigt har utvecklingen också medfört utmaningar. Åtgärder behöver vidtas för en stärkt beredskap och ett minskat utanförskap så att alla kan betala, även i händelse av kris eller krig. Vidare kan innovationen och konkurrensen på betalningsmarknaden förbättras.

Staten är ytterst ansvarig för att betalningar i Sverige är säkra, effektiva och tillgängliga. Därför behöver staten agera genom att sätta ramar för marknaden och vidta åtgärder som löser omedelbara problem.

Strävan efter säkerhet, effektivitet och tillgänglighet på betalningsmarknaden kan ibland gå hand i hand, men det kan också uppstå konflikter mellan dessa mål. Under många år har effektiviteten varit prioriterat, i dag är säkerhet och tillgänglighet minst lika viktigt. Riksbanken gör följande bedömningar om vad som behöver göras för en bättre fungerande betalningsmarknad.

Banker och andra betaltjänstleverantörer behöver göra betaltjänster mer inkluderande och fortsätta att modernisera sin infrastruktur

• Betalningsmarknaden behöver bli mer tillgänglig. Riksbanken anser att bankerna behöver se till att fler får ett konto, exempelvis genom att i högre grad erbjuda konton med begränsade funktioner. Det är också i linje med arbetet mot bedrägerier, konton med vissa begränsningar och extra skydd kan försvåra för brottslingar. Bankernas tjänster behöver även anpassas bättre till kundernas olika behov, inte minst för personer som upplever digitalt utanförskap.
• Bankgirot och bankerna har ett omfattande och brådskande arbete framför sig för att modernisera och effektivisera den svenska infrastrukturen och tjänster för batchbetalningar – exempelvis räkningsbetalningar och lönebetalningar. Moderniseringen och effektiviseringen avser bland annat att införa internationella standarder som ISO 20022, leva upp till nya lagar och säkerställa infrastrukturens motståndskraft i en orolig geopolitisk miljö. Arbetet behöver ske öppet och i nära kontakt med såväl myndigheter som infrastrukturens slutanvändare – både vid planering och implementering.
• Riksbanken förväntar sig att fler banker snarast börjar erbjuda sina kunder nya tjänster för omedelbara betalningar. Det gäller inte minst de stora bankerna. Swishbetalningar har länge varit den enda typ av digital betalning som når mottagaren omedelbart. Hösten 2024 möjliggjorde Riksbanken för banker att erbjuda fler tjänster än Swish, genom förändringar i den bakomliggande infrastrukturen. Hittills har endast ett fåtal mindre initiativ till nya tjänster tagits. Drygt hälften av småföretagen som deltagit i Riksbankens undersökning tycker att det är viktigt att kundbetalningar kommer in på kontot omedelbart. Samtidigt kan risken för viss finansiell kriminalitet öka i takt med att fler betalningar blir omedelbara. Därför behöver betaltjänstleverantörernas kontrollmekanismer fortsätta att stärkas.
• Sverige är ett litet, exportberoende land och fungerande gränsöverskridande betalningar är nödvändigt. Den geopolitiska utvecklingen bromsar i viss mån upp globala initiativ på området. Svenska myndigheter, banker och infrastrukturföretag inom betalningsområdet bör därför arbeta aktivt för att förbättra förutsättningarna för gränsöverskridande betalningar där det finns vägar framåt. Riksbanken anser därför att banker och betaltjänstleverantörer som använder RIX för omedelbara betalningar snarast bör ansluta sig till tjänsten TIPS cross-currency, som från och med oktober möjliggör betalningar mellan olika valutor.

Riksbanken behöver fortsätta att utveckla sitt uppdrag om beredskapen i betalningssystemet

• Beredskapsarbetet måste utvecklas och intensifieras för att säkerställa att allmänheten kan göra betalningar under såväl normala förhållanden som i händelse av fredstida kris och höjd beredskap. Samarbetet mellan Riksbanken och aktörerna inom samverkansstrukturen Civil Beredskap Betalningar spelar en viktig roll här. Riksbanken har påbörjat en översyn av befintliga föreskrifter inom beredskapsområdet, i syfte att utöka den krets av företag som omfattas av föreskrifterna samt ställa nya krav.
• Riksbanken anser att det är nödvändigt att öka möjligheten att genomföra betalningar även vid stora störningar i datakommunikationen. Särskilt gäller det allmänhetens betalningar för livsnödvändiga varor, såsom mat, medicin och drivmedel. Därför har Riksbanken ett mål om att kortbetalningar senast vid halvårsskiftet 2026 ska kunna genomföras offline vid köp av livsnödvändiga varor och vid störningar som pågår i upp till sju dagar. Flera av våra nordisk-baltiska grannländer har redan genomfört eller är på väg att införa denna möjlighet. Möjligheten bör gälla för alla kortinnehavare över 18 år med kort från de banker som träffas av Riksbankens beredskapsföreskrifter. För att uppnå detta har Riksbanken i sitt beredskapsarbete samlat berörda aktörer för att hitta praktiska lösningar avseende teknik, regler, processer, avtal och riskfördelning.
• Riksbanken ska även fortsätta stärka beredskapen i sin egen verksamhet, till exempel i kontantförsörjningen och genom att öppna fler sedeldepåer där företag enkelt kan hämta och lämna kontanter. Att ha sådana lager av kontanter på fler platser i landet minskar såväl kostnaderna för företagen som risken för att kontanter skulle bli svåra att använda vid störningar. Riksbanken ska se över ytterligare åtgärder för att stödja distributionen av kontanter i hela landet.
• Enligt riksbankslagen ska ett företag som bedriver verksamhet som påverkar tillgången till kontanter i Sverige informera Riksbanken om företaget avser att upphöra med denna verksamhet. Riksbanken planerar att under 2025 ta fram föreskrifter som förtydligar denna informationsplikt avseende bland annat informationens innehåll och krav på tidpunkt för när den ska lämnas.
• Riksbanken behöver ta en aktiv roll för att ett brett samhällsperspektiv ska genomsyra betalningsinfrastrukturens utformning. Det innebär dels att möjliggöra för inflytande från olika intressen i betalningssystemet RIX, dels att bidra till att den privatägda infrastrukturen utformas med hänsyn till betalningsmarknadens viktiga samhällsfunktioner.
• För att säkerställa ett säkert, effektivt och tillgängligt betalningssystem måste Riksbanken följa utvecklingen inom hela betalningsmarknaden. Riksbankens statistik och analyser av betalningsmarknadens olika delar ska förbättras ytterligare. Vid behov inleder Riksbanken dialog med relevanta aktörer för att lyfta frågor och stärka samarbetet. Dessutom ska Riksbanken kommunicera insikter till riksdagen och regeringen, så att nödvändiga åtgärder kan vidtas i tid.

Regeringen och riksdagen rekommenderas att införa regler som skyddar kontanternas ställning liksom verka för en ökad pristransparens

• Riksbanken rekommenderar att Kontantutredningens förslag om att vissa offentliga och privata aktörer blir skyldiga att ta emot kontanter genomförs. Även att bankerna får ett tydligare och utökat ansvar att erbjuda lämpliga och behovsanpassade kontanttjänster för företag bör genomföras. Åtgärderna är nödvändiga för att upprätthålla kontantinfrastrukturen och för att kontanter fortsatt ska kunna fungera som ett betalningsmedel i Sverige.
• Kontanter behövs för att alla ska kunna betala liksom för att utgöra ett ytterligare betalsätt i händelse av kris eller krig. Samtidigt utnyttjas kontanter i kriminella syften. Insatserna mot ekonomisk brottslighet behöver därför balanseras mot behovet av ett betalningssystem som är tillgängligt för alla. Som en del i motverkandet av penningtvätt och annan kriminell verksamhet bör riksdagen och regeringen överväga att, likt många andra EU-länder, i lag införa en generell högsta beloppsgräns för kontantköp.
• Det är viktigt för företag att känna till och förstå kostnaden för sina betalningar. Trots detta uppger nästan en tredjedel av de småföretag som svarat på Riksbankens undersökning om betalningar att de inte vet vad deras betalningar kostar. För en sund konkurrens på betalningsmarknaden behövs en ökad transparens kring avgifterna för olika betaltjänster. Även för konsumenter är jämförelserna svåra att göra mellan bankernas och betaltjänstleverantörernas utbud. Riksbanken anser därför att regeringen bör ge Konkurrensverket i uppdrag att utreda prissättningen på betaltjänster och informationen om denna samt föreslå åtgärder för att stärka konkurrensen på betalningsmarknaden riktad mot företagen.