Thedéen i finansutskottet: ”Riksbanken bygger beredskap för att kunna möta ett brett spektrum av hot”

I den nya riksbankslagen som trädde i kraft den 1 januari 2023 gavs Riksbanken ett utökat och delvis nytt ansvar inom beredskapsområdet. Uppdraget innebär att Riksbanken, utöver att säkerställa sin egen förmåga att upprätthålla kritisk verksamhet, också ska säkerställa att allmänheten kan genomföra betalningar under fredstida kriser och vid höjd beredskap.

För att uppfylla det nya ansvaret har Riksbanken genomfört ett stort antal konkreta åtgärder. Bland annat har man

• tagit fram och beslutat om föreskrifter med krav på företag som är av särskild betydelse för betalningar
• tagit fram beskrivningar för hur företagen kan uppfylla kraven, genom till exempel reservkraft och en bemannad krigsorganisation
• genomfört och deltagit i ett stort antal övningar och utbildningar
• testat cybersäkerheten hos viktiga aktörer i det finansiella systemet
• etablerat flera nya sedeldepåer samt utökat beredskapslagringen av kontanter
• utvecklat alternativa verksamhetsplatser och genomfört penningpolitiskt beslut i Jönköping och Falun för att säkra förmågan att bedriva verksamhet även om ordinarie lokaler inte är tillgängliga.

Betalningssystemet prioriterat i beredskapsarbetet

I utskottet framhävde Erik Thedéen att hotbilden mot Sverige både är bred och komplex och att Riksbankens beredskap byggs för att kunna möta ett brett spektrum av hot. Ett robust och motståndskraftigt betalningssystem är, enligt Thedéen, den viktigaste prioriteringen i Riksbankens beredskapsarbete framöver:

”Under lång tid har ökad effektivitet och digitalisering av betalningsmarknaden stått i fokus. Detta har varit positivt och det är idag enkelt att betala för de allra flesta. Samtidigt skapas ökade risker med att exempelvis cyberangrepp och andra it-störningar snabbt kan få spridningseffekter och i värsta fall leda till stora konsekvenser i hela betalningssystemet. Därför behöver vi växla upp arbetet med att skapa en betalningsmarknad som kan stå emot olika typer av störningar. Detta arbete behöver ske skyndsamt och alla aktörer inom systemet behöver vara med och bidra”.

Företag kan behöva vidta kostnadsdrivande åtgärder

Riksbanken kommer, enligt Thedéen, att fortsätta ställa krav på företag att delta i arbetet med att identifiera och genomföra gemensamma åtgärder för att stärka förmågan att upprätthålla betalningar vid fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Han lyfte också att möjligheten att ställa krav även på kostnadsdrivande åtgärder är avgörande för att i snabb takt kunna öka förmågan inom betalningsområdet.

”Detta innebär i praktiken att företagen är skyldiga att delta i Riksbankens löpande arbete med att genomföra gemensamma åtgärder av olika slag, exempelvis vad gäller att möjliggöra offlinebetalningar. Vilka ytterligare åtgärder som framöver bedöms prioriterade analyseras gemensamt men avgörs ytterst av Riksbanken. Det kan handla om åtgärder av både enklare och mer omfattande karaktär, med varierande tillkommande kostnader”.

Bakgrunden till utfrågningen är en redogörelse som finansutskottet begärt av Riksbanken som fördjupad uppföljning av Riksbankens verksamhet inom beredskapsområdet. Hela redogörelsen finns att ta del av nedan.