Trots att både Beveridgekurvan och matchningsfunktionen tyder på att matchningen har förbättrats något de senaste åren, är arbetslösheten bland utrikes födda fortsatt hög (se diagram 5). Dessutom har inte långtidsarbetslösheten bland utrikes födda (som steg kraftigt under pandemin) återhämtat sig, utan har istället stigit igen det senaste året (se diagram 7).

Diagram 7. Arbetslösa längre än 27 veckor, 15–74 år Procent av arbetskraften

En viktig förklaring till att arbetslösheten bland utrikes födda fortsatt är hög är att arbetskraftsdeltagandet har ökat kraftigt (se diagram 8).^[12] Att arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda är högre än bland inrikes födda i åldersgruppen 15–74 år beror på att utrikes födda har en annan åldersfördelning med färre personer som är äldre än 65 år. Personer äldre än 65 år har i genomsnitt ett lågt arbetskraftsdeltagande, vilket gör att arbetskraftsdeltagande för inrikes födda i åldersgruppen 15–74 år blir lägre än för utrikes födda. I åldersgruppen 25–54 år är arbetskraftsdeltagandet bland inrikes födda 3 procentenheter högre än bland utrikes födda. Det tredje kvartalet 2024 var arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen 25–54 år 93 procent bland inrikes födda, och 90 procent bland utrikes födda. Bakom ökningen ligger många strukturella förändringar på arbetsmarknaden, till exempel finanspolitiska reformer som inneburit större ekonomiska incitament att delta i arbetskraften.^[13] Exempel på sådana reformer är jobbskatteavdraget och förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen samt i ålderspensionssystemet. Utrikes födda har också påverkats av riktade reformer som syftat till att öka integrationen på arbetsmarknaden. Exempelvis blev det större arbetsmarknadsfokus när huvudansvaret för integrationen av nyanlända flyktingar flyttades från kommunerna till Arbetsförmedlingen 2011. Många kommuner har också börjat ställa krav på att personer som får försörjningsstöd ska vara inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Det har således tillkommit nya personer i arbetskraften och i gruppen arbetssökande, vilket håller uppe arbetslöshetsnivån.^[14] Till viss del kan detta också bero på de förändringar som gjordes i SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) i januari 2021. Efter förändringarna tycks AKU fånga fler arbetslösa än tidigare, framför allt bland unga. En annan förklaring till den ökade arbetslösheten är att konjunkturläget har försämrats, vilket också är en viktig förklaring till den ökade långtidsarbetslösheten.