Ny strategisk allokering av guld- och valutareserven och oförändrad valutasäkring

Riksbanken har en valutareserv för att vid behov ge likviditetsstöd till bland annat banker verksamma i Sverige samt att kunna intervenera på valutamarknaden. Valutareserven består därför i huvudsak av likvida tillgångar såsom statsobligationer i amerikanska dollar och euro. Riksbanken har nu fattat beslut om en ny strategisk allokering av tillgångarna i valutareserven. Den strategiska allokeringen syftar till att uppnå en balans mellan beredskap, risk och intjäning. Beslutet innebär att valutareserven tills vidare ska innehålla tillgångar i valutorna amerikanska dollar till 70 % (tidigare 62 %), euro 17,5 % (tidigare 22 %), brittiska pund oförändrat på 5 %, australiska dollar oförändrat på 5 % och norska kronor 2,5 % (tidigare 3 %). Valutorna danska kronor och kanadensiska dollar ingår för närvarande inte i valutareserven.  

Den förväntade avkastningen stiger något genom att öka andelen tillgångar i amerikanska dollar och, förutom tyska statsobligationer i euro, även inkludera franska, spanska och italienska statsobligationer i valutareserven. Av obligationerna i euro (17,5 %) kommer de tyska obligationerna uppgå till 10 %, franska till 5 %, spanska 2 % och italienska 0,5 %.

I september 2023 beslutade Riksbanken att valutasäkra 8 miljarder amerikanska dollar och 2 miljarder euro för att upprätthålla en sund riskhantering och minska valutarisken. Riksbanken har beslutat att nuvarande valutasäkring behålls oförändrad, vilket innebär att cirka en fjärdedel av valutareservens storlek även fortsättningsvis ska vara valutasäkrad.

Riksbankens guld- och valutareserv förvaltas huvudsakligen utifrån Riksbankens beredskapsbehov. Den operativa förvaltningen av valutareserven beslutas i en strategisk allokering varje år eller när det behövs. Den strategiska allokeringen innefattar en avvägning mellan bland annat beredskap, avkastning, risk och hållbarhet.