Framställning till regeringen om lagändringar för effektiv hantering av inlåningskravet
Nyhet Riksbanken har beslutat att skicka en framställning till regeringen om lagändringar för utökad användning av uppgifter från databasen för övervakning och tillsyn över finansmarknaderna. Syftet med framställningen är att kunna använda uppgifter från databasen för att beräkna storleken på kreditinstitutens räntefria inlåning i Riksbanken.
Sedan den 1 januari 2025 har Riksbanken möjlighet att kräva att kreditinstitut håller räntefri inlåning i Riksbanken när det egna kapitalet understiger en viss nivå. Det innebär att Riksbanken får kräva att en andel av kreditinstitutens inlåning och skuldförbindelser ska motsvaras av räntefri inlåning i Riksbanken. Syftet med den räntefria inlåningen är att stärka Riksbankens möjligheter till självfinansiering.
Uppgifter om kreditinstitutens tillgångar och skulder hämtas redan i dag in med stöd av Riksbankens föreskrifter. Dessa uppgifter sammanställs i en gemensam databas och användningen av uppgifterna i denna regleras av lagen om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Riksbanken får dock i dag enbart använda uppgifterna i databasen för verksamhet avseende det finansiella systemet och för framtagning av statistik. Riksbanken föreslår i denna framställning lagändringar så att det även ska vara möjligt att använda uppgifterna för att beräkna inlåningskravet. På så sätt undviks parallell insamling vilket minskar kostnaderna för både kreditinstituten och Riksbanken och möjliggör en effektiv hantering av inlåningskravet.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Riksbanken avser dock att införa inlåningskravet redan under andra halvan av 2025 vilket innebär att en annan lösning tillfälligt kommer att användas för hämta in de uppgifter som behövs för att beräkna inlåningskravet för 2025.