Så granskas Riksbanken

Det är viktigt att Riksbanken utvärderas och granskas effektivt eftersom riksdagen har gett Riksbanken en oberoende och självständig ställning. Därför ska Riksbanken vara så öppen som möjligt med vad vi grundar våra beslut på och hur vi bedriver vår verksamhet för att underlätta för dem som granskar oss – främst riksdagen, men även organisationer inom offentlig och privat sektor, medierna, finansmarknaden och den breda allmänheten.

Riksdagens, fullmäktiges och Riksrevisionens granskning av Riksbanken

I riksdagen är det finansutskottet som följer upp och utvärderar Riksbankens verksamhet. Det sker dels genom utfrågningar av riksbankschefen och övriga ledamöter i direktionen, dels genom tematiska uppföljningar och utvärderingar samt genom årliga utvärderingar av penningpolitiken

Finansutskottet låter varje år externa experter utvärdera Riksbankens penningpolitiska beslut. Var femte år sker den granskningen av utländska experter.

Riksbanksfullmäktige, som utses av riksdagen och som i sin tur utser ledamöterna i Riksbankens direktion, har bland annat till uppgift att göra det möjligt för riksdagen att få insyn i Riksbankens verksamhet. Fullmäktige följer direktionens arbete och Riksbankens verksamhet.

Fullmäktige har en revisionsfunktion som granskar direktionens arbete. Riksbanksfullmäktige fastställer en årlig plan för revisionsfunktionens arbete och rapporterar sina iakttagelser till finansutskottet.

Riksrevisionen har i uppdrag att årligen granska Riksbankens årsredovisning med balans- och resultaträkning och att verksamheten följer tillämpliga föreskrifter. Riksrevisionen kan också besluta om en så kallad effektivitetsrevision.

Mediernas granskning av Riksbanken

Mediernas granskning är särskilt viktig för att Riksbanken ska upprätthålla samhällets förtroende. För att uppnå hög transparens mot medierna har vi därför två ledord för vår kommunikation: öppen och tydlig.

Direktionsledamöternas privatekonomiska uppgifter – detta rapporteras till riksdagen

Riksbankschefen, förste vice riksbankschefen och de vice riksbankscheferna (direktionen) ska, var för sig, skriftligen anmäla vissa privatekonomiska uppgifter till riksdagen.

Uppgifterna är offentliga och anmäls för att direktionens saklighet och opartiskhet inte ska kunna ifrågasättas. Direktionsledamöterna ska anmäla:

• innehav och regelbundet sparande i fonder
• övriga innehav av finansiella instrument, exempelvis aktier, andelar i fonder i vilka man inte gör regelbundna insättningar
• andelar i handelsbolag, ekonomisk förening (utom bostadsrättsförening) samt andelar i motsvarande utländsk juridisk person
• ägande av näringsfastighet
• löne- eller pensionsförmåner med tidigare arbetsgivare samt
• lån eller andra skulder, räntan på dessa, om räntan är rörlig eller bunden och hur mycket man amorterar

Anmälan görs till riksdagen när anställningen börjar. Förändringar ska sedan anmälas löpande (om de uppfyller vissa förutbestämda krav) senaste fyra veckor efter att förändringen har ägt rum. Det är riksdagen som ansvarar för att kontrollera att ledamöterna följer anmälningsskyldigheten. Fullmäktiges revisor granskar att uppgifterna är korrekta. Uppgifterna kan begäras från riksdagens kammarkansli.

Även fullmäktige rapporterar in uppgifter

Ordförande och vice ordförande i riksbanksfullmäktige omfattas av samma anmälningsplikt som ledamöterna i direktionen. Dessa uppgifter är offentliga. Övriga ledamöter i riksbanksfullmäktige ska anmäla sitt innehav, men deras anmälningsplikt är inte lika omfattande som för ordförande och vice ordförande. De övriga ledamöternas uppgifter omfattas av sekretess enligt 32 kapitlet paragraf 6 i offentlighets- och sekretesslagen.

Det är riksdagen som ansvarar för att kontrollera att ledamöterna i riksbanksfullmäktige följer anmälningsplikten.

Så här säger lagen om vad som ska rapporteras in

Anmälningsplikten regleras av riksbankslagen enligt 7 kapitlet paragraf 20-22 om Anmälan om finansiella instrument och preciseras i Riksbankens etiska regler.

Medarbetarnas privatekonomiska uppgifter

Medarbetare på Riksbanken får inte agera på ett sådant sätt att deras saklighet och opartiskhet kan ifrågasättas. Därför ska även vissa medarbetare inom Riksbanken anmäla sitt innehav av till exempel fonder och aktier. Anmälningsskyldigheten regleras i riksbankslagen och preciseras i Riksbankens etiska regler.

Syftet med anmälningsskyldigheten är främst att Riksbanken ska kunna kontrollera att förbudet mot insiderhandel efterlevs men också att på så sätt stärka förtroendet för Riksbanken och dess medarbetare.