Klimatförändringarna och finansiella stabilitetsrisker
Riksbanken behöver förstå och ta hänsyn till hållbarhetsrisker som kan påverka Riksbankens uppdrag att bidra till ett stabilt och effektivt finansiellt system. Därför jobbar Riksbanken med att identifiera, analysera och hantera konsekvenserna av klimatförändringarna samt omställningen till en hållbar ekonomi, samt bidrar till att öka kunskaperna om klimatförändringarnas effekter på det finansiella systemet.
Den finansiella stabiliteten kan hotas av såväl fysiska risker som omställningsrisker relaterade till klimatförändringarna. De fysiska riskerna från klimatförändringarna blir allt tydligare. Det gäller såväl omfattande bränder till följd av torka, som skyfall och översvämningar som skadar människor, djur, natur och egendom. Det kan försämra värdet på säkerheter, vilket påverkar bankernas och andra finansiella aktörers risker. Det är ett sätt som fysiska risker kan bidra till att systemrisker uppstår. Minskad biologisk mångfald och de risker som den kan medföra för matproduktionen är också en fysisk risk som följer på klimatförändringarna.
Även omställningsrisker kan ge upphov till stabilitetsrisker. Det kan exempelvis ske i form av riktade regleringar för vissa produkter eller tjänster som kan leda till ökade kostnader för företag och sektorer som är särskilt exponerade mot sådana beslut. Omställningen kan även leda till att vissa tillgångar blir obrukbara eller helt tappar värde, så kallade strandade tillgångar. Det innebär en ökad risk för sämre lönsamhet hos dessa företag och därigenom ökade kreditrisker hos bankerna. En ordnad omställning skulle stärka förutsättningarna för att begränsa sådana risker.
Klimatriskerna ökar på längre sikt om omställningen däremot går för långsamt och åtgärder för att bromsa klimatförändringarna dröjer eller är otillräckliga. Detta kan framtvinga en oordnad omställning som kan utmana den finansiella stabiliteten och bli än mer riskfylld.
Internationellt samarbete är centralt
Klimatförändringarna är ett globalt problem som kräver globalt samarbete. Det är därför en viktig del av Riksbankens hållbarhetsarbete. Om det internationella samarbetet i klimatfrågor försvagas, ökar risken för en oordnad omställning. Genom medlemskapet i Network for Greening the Financial System (NGFS), ett globalt samarbete mellan centralbanker och tillsynsmyndigheter, bidrar Riksbanken aktivt till att stärka det internationella finansiella systemets motståndskraft. Riksbanken deltar även i Baselkommittén för att stärka motståndskraften i banksystemet och i Kommittén för betalningar och finansiell infrastruktur (CPMI) för att stärka motståndskraften i den finansiella infrastrukturen. Inom ramen för EU deltar Riksbanken i arbetsgrupper som tar fram åtgärder och regler på europeisk nivå.
En viktig del av det internationella samarbetet är att ta fram standarder för hållbarhetsdata som företag rapporterar. Det krävs tillförlitliga klimatrelaterade data för att aktörer i det finansiella systemet ska kunna bedöma och hantera klimatrelaterade risker. När sådana saknas, eller är bristfälliga, kan investerare lätt få en missvisande bild av hur exponerade olika företag är mot klimatrelaterade risker. Bristfälliga data kan leda till att företag placerar kapital i ohållbara företag, i tron om att dessa är hållbara, och att investerare därmed utsätter sig för oönskade risker. Det kan dessutom motverka och fördröja omställningen, och därmed öka klimatriskerna på sikt. För att motverka dessa risker måste enhetliga och standardiserade ramverk som ökar transparensen kring klimatrelaterade data användas. En översikt över olika hållbarhetsstandarder finns i tabellen nedan.
| TCFD | NFRD | CSRD (ESRS) | EU pelare 3 | IFRS hållbarhetsredovisning | Baselkommitténs klimatriskupplysningar | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Standardiserad rapportering | Nej | Nej | Ja | Ja | Ja | Ja |
| Kvalitetssäkring (revision) | Nej | Nej | Ja | Nej | Nej | Nej |
| Vilka gäller reglerna | Riktar sig främst till stora, börsnoterade företag och andra offentliga företag | Omfattar stora företag av allmänt intresse | Omfattar stora företag och noterade små- och medelstora företag. Alla kreditinstitut omfattas av kravet om hållbarhetsrapport. | Omfattar banker och andra finansiella institut. Information om ESG gäller för stora noterade banker. Ett arbete pågår för att införa proportionella ESG-krav för mindre banker | Omfattar alla typer av företag. Enligt en proportionalitetsprincip har mindre företag lägre upplysningskrav | Riktar sig främst till stora internationella banker. |
| Implementering | 2017 | 2014. NFRD har ersatts av CSRD. Allteftersom CSRD börjar tillämpas kommer företag sluta följa NFRD. | Började gälla under 2024 där stora företag kommer börja rapportering under 2025. Implementering sker stegvis för mindre företag under 2026-2028. | Gäller sedan halvårsskiftet 2022 med första rapportering 2023. | De första två standarderna om klimat (IFRS S1 och S2) blev klara 2023. Implementering sker frivilligt i länder och ett stort antal länder har redan beslutat om ett införande. För EU så är ESRS samstämmigt med IFRS hållbarhetsstandarder. Ett arbete pågår för att ta fram standarder inom övriga hållbarhetsområden. | Baselkommittén har haft ett förslag om upplysningar kring klimatrelaterade risker ute för konsultation. Det pågår fortfarande diskussioner om implementering. |
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)