Så beräknas inlåningskravet

Riksbanken beslutar varje år om storleken på den räntefria inlåningen (inlåningskravet). Den får som högst motsvara skillnaden mellan Riksbankens egna kapital och målnivån för det egna kapitalet. Enligt Riksbankens årsredovisning för 2025 uppgår det egna kapitalet till 23,0 miljarder kronor, medan målnivån är 63,1 miljarder kronor. Det innebär att Riksbanken kan besluta om som högst 40,1 miljarder kronor i räntefri inlåning i år.

När inlåningskravet har fastställts fördelas beloppet proportionellt mellan alla svenska kreditinstitut och svenska filialer till utländska kreditinstitut (gemensamt ”institut”). Fördelningen baseras på respektive instituts inlåningsbas, som utgörs av inlåning och emitterade skuldförbindelser, med vissa undantag. Hur inlåningsbasen beräknas beskrivs här.

Beräkning av inlåningskravet per institut

Inlåningskravet per institut beräknas i två steg:

1. Först beräknas kvoten mellan det totala inlåningskravet och den sammanlagda inlåningsbasen för alla institut.
2. Sedan multipliceras denna kvot med varje instituts inlåningsbas för att fastställa deras inlåningskrav.

Exempel:

• Om det totala inlåningskravet fastställs till 40 miljarder kronor och den sammanlagda inlåningsbasen uppgår till 12 000 miljarder kronor, blir kvoten 0,33 procent (40 miljarder / 12 000 miljarder).
• Ett institut med en inlåningsbas på 1 miljard kronor får då ett inlåningskrav på 3,3 miljoner kronor (1 miljard x 0,33 %).