Så beräknas inlåningsbasen

Inlåningskravet gäller för samtliga kreditinstitut och filialer som bedriver verksamhet i Sverige, det vill säga svenska kreditinstitut med säte här eller en svensk filial till ett kreditinstitut med säte utanför Sverige. Ett kreditinstituts eller filials inlåningsbas består av inlåning och emitterade skuldförbindelser, med följande undantag:

• Skulder till andra kreditinstitut eller filialer som omfattas av Riksbankens inlåningskrav.
• Skulder till andra kreditinstitut eller filialer som omfattas av ett motsvarande krav i ett annat EES-land. ECB:s kassakrav räknas dock inte som ett motsvarande krav.
• Skulder till Riksbanken.

För svenska kreditinstitut gäller:

• Endast skulder som hör till svensk verksamhet ingår i inlåningsbasen.
• Det betyder att om ett svenskt kreditinstitut har en filial i utlandet, ska filialens skulder inte räknas med, eftersom de tillhör utländsk verksamhet. Vid beräkningen av inlåningsbasen behandlas därmed filialen som en separat enhet och inte som en del av det svenska kreditinstitutet.
• Skulder till en egen filial i utlandet ska däremot ingå. Det innebär att om huvudkontoret i Sverige har lånat av sin egen filial i utlandet, ska denna skuld räknas med i inlåningsbasen. Skälet är att skulden hör till den svenska verksamheten, även om långivaren är en filial inom samma enhet.

För filialer i Sverige till utländska kreditinstitut gäller:

• Skulder som hör till filialens verksamhet i Sverige ingår i inlåningsbasen.
• Filialens inlåningsbas utgörs alltså av dess egna skulder, eftersom dessa är kopplade till verksamhet i Sverige.
• Skulder till filialens utländska huvudkontor ingår, eftersom de hör till verksamhet i Sverige.

Avdrag för skulder till andra som omfattas av inlåningskravet och Riksbanken

Vid beräkningen av inlåningsbasen görs avdrag för skulder till andra kreditinstitut eller filialer (gemensamt ”institut”) som omfattas av inlåningskravet, samt för skulder till Riksbanken. Avdrag för inlåning mellan instituten baseras på de uppgifter som rapporteras in till Riksbanken. Däremot framgår det inte vilka avdrag som ska göras för emitterade skuldförbindelser som ägs av andra institut.

För institut som emitterar värdepapper kan det vara svårt att fastställa avdragets storlek, eftersom emittenten inte alltid har information om vilka som äger deras värdepapper. Riksbanken har tillgång till statistik över institutens värdepappersinnehav, men eftersom denna omfattas av sekretess kan den inte användas på detaljnivå för att göra avdragen. Däremot kan den utgöra underlag för att fastställa schablonavdrag.

Statistiken visar att det främst är säkerställda obligationer och obligationer utgivna av Kommuninvest som ägs av andra institut samt av Riksbanken. För att avdragen ska bli så rättvisande som möjligt kommer Riksbanken därför att beräkna två schablonavdrag: ett för säkerställda obligationer och obligationer utgivna av Kommuninvest, och ett för övriga obligationer. Detta tillvägagångssätt möjliggör en beräkning av avdragen med god precision.

Instituten har möjlighet att styrka de avdrag som ska göras. Om avdragen inte kan styrkas tillämpas schablonavdraget. Om de kan styrkas, kommer Riksbanken att tillämpa det avdrag som är störst.

För 2025 är schablonavdraget för säkerställda obligationer och obligationer utgivna av Kommuninvest 24,4 procent, och för övriga obligationer 1,2 procent. Schablonerna är uträknade utifrån förhållandena per den 31 december 2024, det vill säga samma datum som ligger till grund för beräkningen av inlåningsbasen. De två schablonerna kommer att uppdateras årligen.

Avdrag för skulder till andra institut som omfattas av motsvarande krav i annat EES-land

Vid beräkningen av inlåningsbasen ska avdrag göras för skulder till andra institut som omfattas av ett krav i ett annat EES-land som motsvarar Riksbankens inlåningskrav. Andra krav på inlåning, såsom kassakrav som ställs i penningpolitiskt syfte, omfattas dock inte. Det innebär exempelvis att ECB:s kassakrav inte anses motsvara Riksbankens inlåningskrav. Såvitt Riksbanken känner till har inget annat EES-land ett motsvarande krav i dagsläget.