Vissa betaltjänster är utformade på ett sätt som gör att personer med olika typer av fysiska funktionsnedsättningar inte kan använda dem. Det kan exempelvis handla om synnedsatta som har svårt att använda pekskärm, vilket kan innefatta både smart telefon och betalterminaler med glasskärm (så kallad pin on glass). För personer med nedsatt kognitiv förmåga kan digitala betalsätt ibland vara svåra att lära sig eller förstå. Kontanter kan på ett tydligare sätt visa hur mycket pengar som går åt, och hur mycket man har kvar i plånboken. Många personer med kognitiv funktionsnedsättning saknar BankID, vilket bland annat utesluter Swish och gör det svårt att handla på internet. BankID underlättar även användningen av en rad andra tjänster – exempelvis genom tillgång till myndigheters och företags digitala tjänster. För att få tillgång till ett BankID krävs det ett svenskt personnummer, vilket kan försvåra för utländska medborgare som kommer till Sverige. En ny statlig e-legitimation kan förbättra möjligheterna att identifiera sig digitalt för de som av olika skäl inte får eller kan använda BankID. Se kapitlet Är betalningar i Sverige säkra?

Kortbetalningar i fysisk butik har för de allra flesta blivit ett tillgängligt och lättanvänt betalningsalternativ, även för grupper som i övrigt inte är digitalt delaktiga i någon stor utsträckning. Den så kallade blippfunktionen har gjort betalningar snabbare, och även underlättat för personer som har svårt att komma ihåg koder. Detta eftersom köp med lägre belopp inte kräver pinkod, men maxbeloppet varierar mellan banker. Även tjänster som integrerar kort i mobiltelefonen kan underlätta, exempelvis tjänster som Apple Pay och Samsung Pay. Dessa köp autentiseras med biometriska lösningar som ansiktsigenkänning eller fingeravtryck, och kräver sällan pinkod. Men det förutsätter att man har tillgång till och kan använda en smart telefon. Detsamma gäller för vissa tjänster, till exempel parkering och kollektivtrafik, som marknadsför och ger rabatter vid köp och betalning via olika appar. Riksbanken menar att flera betalningsalternativ, i synnerhet kort, behöver erbjudas vid köp av varor och tjänster. Läs mer om detta i kapitlet Alla ska kunna betala.