I dag är e-legitimation ofta ett krav för att få tillgång till digitala tjänster från både myndigheter och privata aktörer. BankID dominerar marknaden med över 8,5 miljoner användare, vilket gör det till den i särklass mest använda e-legitimationen i Sverige och det är den enda som kan användas för att identifiera sig hos betaltjänstleverantörer och autentisera (godkänna) betalningar.

I Sverige saknas det en allmänt accepterad e-legitimation på högsta tillitsnivå för privatpersoner, något som EU kräver att alla medlemsländer ska tillhandahålla. Enligt EU:s krav innebär den högsta tillitsnivån att e-legitimationen ska finnas lagrad i ett fysiskt objekt. Ett statligt alternativ på högsta tillitsnivå skulle inte bara öka säkerheten utan också kunna öka tillgången till e-legitimationer eftersom en statlig e-legitimation kan användas som grundidentifiering för andra e-legitimationer. Det underlättar för ökad konkurrens. En statlig e-legitimation är särskilt viktig för personer utan konto i en bank och som därmed saknar BankID.

I Riksbankens remissvar på utredningen om en säker och tillgänglig e-legitimation betonas vikten av att den privata finansiella sektorn accepterar den nya statliga e-legitimationen. Detta för att säkerställa den nya e-legitimationens relevans och funktionalitet i det svenska betalningssystemet. Dessutom framhåller Riksbanken att en sådan e-legitimation skulle vara viktig för att stärka samhällets motståndskraft vid kriser och höjd beredskap om exempelvis BankID inte skulle fungera.

Den europeiska identitetsplånboken ska fungera som en e-legitimation, en lagringsplats för intyg och ett verktyg för elektroniska underskrifter. Medlemsstaterna har på sig fram till november 2026 att implementera den. Kravet på en europeisk identitetsplånbok förstärker ytterligare behovet av en säker e-legitimationslösning i Sverige.