Allmänhetens förtroende för betalningsmarknaden är centralt för att den ska fungera. De senaste årens stora problem med betalningsbedrägerier riskerar att försvaga detta förtroende.

Sedan förra året publicerar Finansinspektionen halvårsvis statistik över bedrägerier genom betaltjänster. Myndigheten har i uppdrag från regeringen att övervaka att betaltjänstleverantörer följer betaltjänstlagen, en lagstiftning som bland annat syftar till att motverka bedrägerier. Finansinspektionens statistik omfattar bedrägerier som inrapporterats av betaltjänstleverantörer under myndighetens tillsyn. Den senast publicerade statistiken visar att antalet bedrägerier ökat, och att det uppgick till ett sammanlagt belopp om drygt en miljard kronor under första halvåret 2024.

Enligt preliminär statistik från Polisen har det totala antalet bedrägerier minskat något 2024 jämfört med 2023. Till skillnad från Finansinspektionens uppgifter omfattar Polisens statistik alla anmälda brott. Antalet kortbedrägerier har minskat, samtidigt som så kallade befogenhetsbedrägerier ökat med 12 procent. Befogenhetsbedrägerier kan exempelvis innebära att bedragaren uppger sig för att ringa från offrets bank och vilseleder offret att signera något med e-legitimation eller dela känslig information. Denna typ av bedrägeri ersätts sällan av bankerna givet nuvarande regelverk. Det innebär att offren själva får stå för förlusten.

Samtidigt är arbetet med att motverka bedrägerier högt prioriterat av såväl marknadens aktörer som av regeringen och myndigheter. I maj förra året publicerade exempelvis Finansinspektionen en rapport som visar hur betaltjänstleverantörerna arbetar för att förhindra bedrägerier. Rapporten är ett resultat av ett regeringsuppdrag, och beskriver bland annat att betaltjänstleverantörer utvecklar de tekniska skydden och genomför utbildningsinsatser riktade till konsumenter. Rapporten visar även att social manipulation utgör den vanligaste bedrägeriformen, och att den främst drabbar äldre. Social manipulation innebär att personer manipuleras av bedragare att genomföra transaktioner eller lämna ifrån sig känslig information.

Finansinspektionen lämnar i rapporten förslag på åtgärder för att antalet bedrägerier ska minska och konsumentskyddet stärkas. Enligt Finansinspektionen bör betaltjänstleverantörerna bära en större del av förlusten, vilket skulle ge dem incitament att utveckla säkrare tjänster. Ytterligare åtgärder som föreslås är stärkta krav på transak-tionsövervakning bland betaltjänstleverantörer, bättre möjligheter till informationsdelning mellan myndigheter och betaltjänstleverantörer samt reglering som motverkar och försvårar manipulering av mobil- och telefonnummer. Ett par av förslagen kan komma att genomföras via ny EU-lagstiftning, genom EU-kommissionens förslag till reformerat betaltjänstregelverk som för närvarande förhandlas i ministerrådet och EU-parlamentet.

Även bankerna prioriterar bedrägeriarbetet. I maj 2024 presenterade Bankföreningen ett åtgärdspaket för att motverka bedrägerier. I linje med Finansinspektionens förslag ingår bland annat att övervakningen av transaktioner utvecklas, men även anpassningar i bankernas produktutbud såsom tidsfördröjningar av transaktioner och beloppsgränser. Det innebär liknande anpassningar som de Finansinspektionen förordar för att fler ska kunna få tillgång till betalkonto.

Bankernas åtgärdspaket innehåller vidare att kriminella och bedragare ska kunna stängas ute från vissa tjänster, till exempel Swish och BankID. Det är positivt att konkreta åtgärder vidtas för att stärka skyddet mot bedrägerier, då det bidrar till ökad trygghet för bankkunder och minskad risk för ekonomisk brottslighet.

Bedrägerier är inte bara ett problem i Sverige, utan även i omvärlden. Detta visar bland annat en rapport som Europeiska centralbanken (ECB) tillsammans med Europeiska bankmyndigheten (EBA) tagit fram. Enligt rapporten uppgick betalningsbedrägerier inom EES till 4,3 miljarder euro år 2022 och 2 miljarder euro första halvåret 2023. Inom EU finns det ett krav på stark kundautentisering (så kallad Strong Customer Authentication, SCA) vid kortbetalningar, exempelvis pinkod eller BankID utöver kortet. Det har bidragit till att antalet kortbedrägerier minskat, men enligt ECB och EBA utgör kortbedrägerier fortfarande den vanligaste formen av betalningsbedrägeri i EU. Det beror på att en bedragare kan stjäla kortuppgifter utan att ha tillgång till det fysiska kortet och använda uppgifterna vid onlinetransaktioner i länder där krav på stark kundautentisering saknas.