Riksbanken ska bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt, inbegripet att allmänheten ska kunna göra betalningar. Här utgör betalningsinfrastrukturen en central del. Riksbankens övervakning och Finansinspektionens tillsyn syftar till att den privata betalningsinfrastrukturen följer gällande lagstiftning, regelverk och standarder.

Bankgirot ansvarar för clearing av massbetalningar. De har sedan 2023 i uppdrag av sina ägarbanker att i ett kortare perspektiv säkerställa och modernisera den befintliga infrastrukturen i Sverige. I ett längre perspektiv har de i uppdrag att ta fram lösningar för framtiden. En utmaning för Bankgirot är att bygga ny infrastruktur och att utveckla tjänster baserade på nordiska standardformat för betalningar, och samtidigt upprätthålla stabiliteten i de befintliga system som baseras på andra äldre format. Övergången till ett nytt system kan medföra en tillfällig ökning av operativa risker. För att möta dessa utmaningar arbetar Bankgirot i nära samarbete med finanssektorn med en stegvis utveckling.

Finansinspektionen har satt ytterligare press på moderniseringsarbetet genom att förelägga ägarbankerna att åtgärda brister i den befintliga betalningsinfrastrukturen, senast i december 2026. Bristerna innebär att ägarbankerna i dag inte uppfyller penningtvättsregelverkets krav på informationsöverföring. Bristerna finns hos samtliga deltagare i Bankgirot och betalningssystemet Dataclearingen som drivs av Bankgirot. Föreläggandet riktas till ägarna av Bankgirot eftersom de har möjligheten att se till att bristerna åtgärdas. Riksbanken har tidigare uttryckt sig positivt om Bankgirots utvecklingsarbete. Därtill har Riksbanken framhållit att de banker som deltar också behöver säkerställa att de förbereder sina egna system och verksamheter för en övergång till Bankgirots nya lösning.