Riksbanken anser att det är nödvändigt att öka möjligheten att genomföra betalningar även vid stora störningar i datakommunikationen. Särskilt gäller det allmänhetens betalningar för livsnödvändiga varor. Därför bör kortbetalningar kunna genomföras även utan fungerande datakommunikation, det vill säga offline. Flera av våra nordisk-baltiska grannländer har redan genomfört eller är på väg att införa ett sådant system, antingen genom lagstiftning som i Estland och Lettland, eller genom en frivillig överenskommelse mellan marknadsaktörerna som i Danmark. Se faktarutan ”Så har våra grannländer stärkt betalningssystemets motståndskraft med offlinebetalningar” i kapitlet Är betalningar i Sverige säkra?. Enligt Riksbanken är det centralt att arbetet bedrivs i nära samverkan mellan berörda privata och offentliga aktörer, men i slutändan måste de privata aktörerna lösa hur det praktiskt ska gå till.

För att komma vidare i arbetet krävs både en gemensam bild av hur offlinebetalningar fungerar i olika situationer i dag, liksom en analys av ändringar som kan behöva göras i befintliga regelverk, avtal och processer. Riksbanken har därför kallat samman en bredare krets av marknadsaktörer än endast de företag som omfattas av föreskrifterna, exempelvis även kortnätverk, kortinlösare och handeln. De tekniska förutsättningarna för offlinebetalningar bedöms relativt goda redan i dag, men frågor att lösa ut är administrativa processer, hur missbruk av offlinebetalningar kan stävjas och vem som ska bära den likviditets- och kreditrisk som uppstår vid en offlinebetalning.

Riksbankens mål är att kortbetalningar senast vid halvårsskiftet 2026 ska kunna genomföras offline vid köp av livsnödvändiga varor och vid störningar som pågår upp till sju dagar. Möjligheten bör gälla alla över 18 år som har ett kort hos någon av de banker som omfattas av Riksbankens föreskrifter.