I slutet av 2024 lämnade en utredare på Finansdepartementet förslag till åtgärder för att säkra möjligheten att betala med kontanter och tillgången till kontanttjänster (utredningen beskrivs närmre i kapitlet Många småföretag i detaljhandeln har slutat ta emot kontanter). Riksbanken skickade i september 2024 en skrivelse till Finansdepartementet med förslag på åtgärder i syfte att säkerställa att företag och offentliga aktörer som tar emot kontanter får tillgång till dagskasse- och växelkassetjänster. Om företag och myndigheter blir tvungna att ta emot kontanter, enligt utredningens förslag, måste de ha tillgång till dessa tjänster.

Det finns redan i dag ett lagkrav på vissa banker att säkerställa att företag och föreningar kan sätta in dagskassor i betryggande utsträckning. Kravet omfattar även stiftelser och enskilda näringsidkare men inte privatpersoner eller offentliga aktörer. Lagkravet behöver, enligt Riksbanken, skärpas och förtydligas då de tjänster som bankerna erbjuder är otillräckliga. Bankerna har valt att leva upp till kraven genom att tillhandahålla insättningsautomater med beloppsgränser som är alltför låga för många näringsidkare.

Riksbanken vill även att bankerna ska bli skyldiga att erbjuda företagskunder möjligheter att ta ut mindre summor kontanter i form av växelkassor. Detta är en tjänst som kraftigt försämrats i samband med att allt fler banker stängt ner sin manuella kontantservice.

Riksbanken välkomnar därför att Kontantutredningen lagt fram förslag som ligger väl i linje med Riksbankens skrivelse om att öka de stora bankernas ansvar för dagskasseinsättning och växelkassor. För att upprätthålla kontantinfrastrukturen i Sverige och för att kontanter fortsatt ska kunna fungera som ett betalningsmedel bör riksdagen och regeringen efter remissförfarande genomföra de åtgärder som föreslås i Kontantutredningen avseende kontantplikt för vissa betalningsmottagare liksom åtgärder för att säkra kontantinfrastrukturen.