I förra årets Betalningsrapport uppmärksammade Riksbanken att vissa konsumenter och företag nekas tillgång till ett betalkonto, eller får sitt konto avslutat. Även Finansinspektionen har lyft problemet, och menar att bankerna i första hand bör pröva riskreducerande åtgärder istället för att helt neka en kund att öppna ett konto. Trots detta tycks problemet inte ha minskat, framför allt bland vissa grupper och företag. För att få en bättre uppfattning om omfattningen av antalet nekade och avslutade konton behövs emellertid tillförlitlig statistik.

En vanlig anledning till att banker nekar eller avslutar konton är att de anser att de inte kan uppnå tillräcklig kundkännedom och därmed inte leva upp till kraven i regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Penningtvätt och terrorismfinansiering utgör allvarliga samhällsproblem som givetvis måste motverkas. Samtidigt bedömer Riksbanken att fler bör kunna ges tillgång till ett betalkonto med begränsade funktioner genom att exempelvis undanta utlandsbetalningar eller anpassa beloppsgränser. Denna typ av åtgärder är också i linje med det arbete som bedrivs för att motverka bedrägerier, där enklare konton och skyddsvallar kan försvåra för kriminella aktörer. Bankerna kan även skärpa övervakningen av transaktioner till och från dessa konton. Det har även både Betalningsutredningen och Finansinspektionen lyft. Finansinspektionen har meddelat att man kommer att fortsätta granska frågan i myndighetens tillsynsarbete under 2025, liksom kalla till sig ett antal banker för att följa upp deras arbete med tillgången till betalkonto. Ett arbete för att öka tillgången till betalkonto pågår på många banker. Riksbanken välkomnar detta.

Riksbanken kommer att bevaka frågan, och i dialog med marknadens aktörer och berörda myndigheter undersöka vilka ytterligare klargöranden eller åtgärder som behövs för att förbättra tillgången till betalkonton.